Likabehandlingsplan

Alnöitskolan, läsåret 2024/2025. Planen gäller hela skolans verksamhet: förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Vision – ett kommande tillsammansarbete

Alnöitskolan är en skola som just nu befinner sig i en spännande förändringsresa. Under läsåret 24/25 byter skolan namn, skolledning och pedagogisk plattform. Det är ett omtag vi tror på sikt kommer ge en stabil grund för en enhet med välmående elever som når goda resultat, trivs och mår bra på skolan.

I det pågående arbetet behöver skolan också ta ett omtag kring vision. Vad ska Alnöitskolan kännetecknas av och beskrivas som? Vilka är våra kärnvärden, eventuella profilområden och idéplattform? Det är något vi inte kommer svara på det här läsåret av den enkla anledningen att vision och kärnvärden är något vi behöver ta fram tillsammans. Tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.

Årets revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett av de första stegen i det gemensamma arbetet, då planen både pekar ut riktning, grundläggande värden och konkretiserar det absolut viktigaste på en skola – trygghetsarbetet.

Alnöitskolan har nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. En skola är varje elevs arbetsplats där hen ska ges en trygg miljö med bästa möjliga förutsättningar för lärande.

1. Bakgrund

Plan mot kränkande behandling och trakasserier för läsåret 24/25 gäller hela Alnöitskolans verksamhet. I det innefattas förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Planen syftar till att visa kartlagda behov, genomförda, pågående och planerade insatser för det centrala trygghetsarbetet. Under uppstart av höstterminen är fokus alltid på trygghetsarbete i flera led där elever, personal och elevråd också tidigt engagerats i delaktighet kring skolans ordningsregler. Skolan har sedan tidigare mycket låga resultat kring elevers delaktighet i många centrala frågor, det är också något vi vill ändra på.

Utgångspunkt för arbetet med planen är bland annat den trygghetsenkät som genomförs med samtliga elever under vecka 39–40. Underlag från trygghetsenkäten analyseras av skolans elevhälsoteam för att mynna ut i identifierade områden och behov. Detta lyfts i sin tur vidare till personal, men också elever (via elevråd) och vårdnadshavare (via skolråd) för möjlighet till inspel. Vecka 43 presenteras planen för personal för att efter novemberlovet, vecka 45, delges och implementeras med elever.

1.1 Skolans ansvar

Varje skola ska årligen upprätta en egen, lokal, plan mot kränkande behandling som innehåller en översikt över de åtgärder som skolan har identifierat behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.

Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att påbörja eller genomföra under kommande år. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan, det vill säga i denna plan ska det finnas en redogörelse och utvärdering av förra årets planerade åtgärder.

På liknande sätt ska varje skola ha riktlinjer och rutiner för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, av personal, av något annat barn eller av någon annan elev. Skolan ska därför systematiskt arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga och främja lika rättigheter och möjligheter för alla.

Alnöitskolan har valt att ha en samlad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

2. Utvärdering av föregående läsår

Tidigare läsårs Plan mot kränkande behandling 2023/2024 beskriver mål och områden i löpande text snarare än målbeskrivningar. Nedan är några sammanfattande mål från föregående plan samt kort uppföljning och utvärdering av nuläget.

Säkerställa att rutiner för kränkningsärenden följs

Bakgrund: Behov av att säkerställa att alla rutiner kring kränkningsärenden följs av all personal. I det ingår att handledaren ansvarar för att utreda, dokumentera och följa upp samt avsluta kränkningsärenden.

Uppföljning: Fortsatt behov för läsåret 24/25 med konkretisering och revidering av rutiner och systematisk uppföljning kring kränkningsärenden. En del av skolans mål kring utveckling av elevhälsoarbetet.

Lärare följer gemensamt beslutade rutiner för ordning och reda samt konsekvenstrappa

Bakgrund: Behov av att påminna elever om ordningsregler samt för skolledning att tillsammans med lärare följa upp rutinerna, dokumentation samt konsekvenstrappa.

Uppföljning: Läsåret 23/24 har i stor omfattning präglats av oro på skolenheten, varav tidigare insatser inte fungerat. Läsåret 24/25 har haft en lugn start, men det är viktigt att i förebyggande syfte göra ett omtag kring rutiner där inte heller konsekvenstrappan kommer att kvarstå. Se avsnitt 3 om ordningsregler.

Utmaning i att hantera elever som inte följer trivselregler

Bakgrund: Arbete under läsåret 23/24 med ledarskap i klassrummet utifrån beprövad erfarenhet.

Uppföljning: Fortsatt arbete på enhetsnivå med elevhälsoarbete med fokus på hur vi agerar i situationer som utmanar oss. Enheten behöver dock i första hand ha tydliga, kända och etablerade rutiner.

Inom varje period aktualisera, arbeta med och följa upp skolans trivselregler

Bakgrund: Handledare ansvarar för att följa upp och delge vidare eventuella förslag på revideringar till elevråd, där de senare tar beslut om förändring av dem. Handledare ansvarar och utvärderar.

Uppföljning: Omtag behövs även inom detta arbete. På enhetsnivå behöver begreppet ordningsregler i första hand användas. Se avsnitt 3 om ordningsregler.

Sammanfattande analys

Det som också behöver synliggöras är att Alnöitskolan efter läsåret 23/24 tappat ett stort antal elever till andra skolor, där många elever och vårdnadshavare har beskrivit oro, otrygghet samt låg studiero som anledning till bytet. Det går också att utläsa i föregående läsårs vårdnadshavar- samt elevenkät att man upplever mycket lågt inom områden som inflytande, förhindra kränkningar och övergripande nöjdhet. Det är områden som fortsatt är prioriterade att arbeta med.

I föregående plan är också väl beskrivet hur olika stadier och klasser arbetat med värdegrundsarbetet. För lågstadiet har en lättare version av planen mot kränkande behandling tillämpats för att möta eleverna på ett åldersadekvat sätt. I analysen går också att se att lärares frånvaro, med resultatet att många grupper fått byta lärare/handledare, påverkat negativt. För högstadiet identifierades många kränkningar samt stölder, varav dörrar i handledarrum har tagits bort och skåp köpts in till högstadiet.

Sammanfattningsvis behöver även här ett omtag göras kring processen för revidering av planen, konkretisering av mål och, på enhetsnivå, fortsatt systematiskt arbete med att göra planen och rutinerna kända och tillämpade i alla led.

3. Ordningsregler

3.1 Elevers delaktighet och process

Som ett första led i revideringen av Plan mot diskriminering och kränkande behandling har ordningsreglerna reviderats. Skolledningen har under upptakten träffat samtliga klasser på skolan för dialog om regler i allmänhet och ordningsregler i synnerhet. Elevers delaktighet har varit ett viktigt ledmotiv i processen.

Reglerna beslutades av rektor vecka 39 för implementering vecka 40 av all personal på skolan. Du hittar ordningsreglerna i sin helhet på sidan Ordningsregler.

På enhetsnivå är det viktigt att vi pratar om skolans ordningsregler som just ordningsregler och inga andra begrepp. Skolan har tre nivåer av regler:

Ordningsregler – skolans övergripande regler som gäller alla.
Klassrumsregler – egna regler per klass, eftersom det kan vara skillnad på vad som gäller i klassrummet i förskoleklass respektive årskurs 9.
Lokalregler – vissa lokaler, till exempel matsal och idrottshall, kan ha egna regler.

Alnöitskolan tillämpar också helt mobilfri skoldag, men då detta regleras i skollagen beskrivs det inte särskilt i skolans ordningsregler. Skolan har också en lokalregel om att vi inte använder utomhusskor inomhus.

Efter beslutade ordningsregler är det viktigt att reglerna implementeras och görs kända och gällande bland alla elever och all personal.

3.2 Om elev inte följer ordningsreglerna

Om en elev inte följer ordningsreglerna eller på annat sätt har en negativ inverkan på andra elevers trygghet och studiero är det viktigt att vi som skola alltid agerar. Vad som sker och hur är emellertid alltid utifrån vad händelsen innebär och utredningen av den. På enhetsnivå har vi den gemensamma inställningen att elever vill lyckas och att barn och elever gör rätt om de kan. Med det är det också viktigt att vi beaktar samtliga elevers perspektiv för att ha en trygg skola för alla.

Skollagen (2010:800) kapitel 5 reglerar skolans rättigheter och skyldigheter kring trygghet och studiero och är, tillsammans med enhetens rutiner, det som styr insatser om en elev bryter mot ordningsreglerna. Skolan tillämpar ingen linjär skala eller ”konsekvenstrappa” eftersom varje händelse behöver bedömas utifrån sin kontext. Samtal och dialog med elev och vårdnadshavare samt med övriga inblandade parter är alltid den centrala utgångspunkten. Vid behov kan elevhälsoteamet och rektor agera, liksom att andra aktörer, exempelvis socialtjänst eller polis, kopplas in.

4. Nuläge – kartläggning och behov

4.1 Kartläggning av nuläge

Inför revideringen av planen har en enkät skickats ut till samtliga elever på skolan. Det är en kortare enkät med bildstöd för förskoleklass–årskurs 3 samt en mer utvidgad för årskurs 4–9.

Förskoleklass–årskurs 3

Här går att se en samlad bild med god trivsel och trygghet. Merparten av eleverna känner sig trygga på rasterna, men ett utvecklingsarbete gällande arbetsro är synliggjort redan på lågstadiet. Det finns också otrygga platser, främst toaletter, som vi behöver se över. Elever lyfter i fritextsvar en önskan om att få behålla lärare i kommande stadium. Det är något skolan på organisationsnivå ser över i arbetet med hur vi kan trygga och säkra övergångar på bästa sätt.

Årskurs 4–9

Även årskurs 4–9 delar en positiv bild av skolan. I skattningen av hur väl man trivs på skolan skattar majoriteten av eleverna 3–5 på skalan, där 5 är mycket bra och 1 är dåligt. Eleverna beskriver också i stora drag att de känner sig trygga. Majoriteten upplever att arbetsro finns och har skattat den till 3–4. Däremot lyfter man i fritext att det finns situationer där det blir väldigt hög ljudvolym i klassrummet. Av fritextsvaren i sin helhet att döma är problemen med arbetsro större än skattningsskalan visar, och vi ser därför att ett gemensamt arbete kring arbetsro behöver initieras i årskurs 4–9.

Eleverna upplever också att andra elever behandlar dem väl och likaså att vuxna behandlar dem väl. Däremot upplever bara 72 % att de har någon vuxen att vända sig till. 6 % svarar nej och övriga 22 % svarar vet ej. Detta är ett viktigt område att utveckla vidare. I fritext nämns både lärare och elevhälsopersonal.

Trygghet på raster är också något eleverna beskriver finns, men man lyfter att det finns en problematik med få och korta raster. Platser som beskrivs som otrygga är även här toaletter, men även idrottshall och korridorer sticker ut negativt och behöver särskilt följas upp.

5. Åtgärder för kommande läsår

5.1 Mål för läsåret

Utifrån trygghetsenkäterna med förskoleklass–årskurs 3 respektive årskurs 4–9 samt dialoger med lärare, övrig personal och elevhälsoteam har vissa centrala områden identifierats. Nedan är områden med mål och planerade insatser. Viktigt att beakta är också att fortlöpande, kompletterande och justerade insatser sker under läsåret, och att handlingsplanen kompletteras.

Mål: Öka arbetsron på lektionerna

Planerade insatser:

Arbete med studieteknik för att säkerställa att elever har material med mera, för att minska spring.
Översyn av den fysiska lärmiljön i klassrummen.
Samtal kring arbetsro utifrån olika perspektiv.

Genomförande: Löpande under läsåret i elevgrupperna. Dialoger med lärare kring fysisk lärmiljö och utveckling av den, som en del inom ledning och stimulans.

Mål: Trygghet i gemensamma utrymmen, särskilt toaletter

Planerade insatser:

Säkerställa gemensamma utrymmen utifrån ett fastighetsperspektiv (till exempel att icke fungerande lås på toaletter lagas). Även gemensamma dialoger med elever om toaletterna.
Omtag kring rutiner och regler i gemensamma utrymmen.
Rastvärdskap även inomhus.

Genomförande: Rutiner kring felanmälan för fastighet och verksamhet. Löpande gemensamma dialoger om rutiner i våra gemensamma utrymmen samt utveckling av rastverksamheten utifrån olika perspektiv.

Mål: Skapa ökat förtroende för vuxna

Planerade insatser:

Utveckla samsyn inom och mellan arbetslagen så att vuxna agerar lika, bland annat genom dialog kring gemensamma case.
Ett klokt och välanpassat agerande när elever berättar och delger oss saker.
Dialoger med elever om vikten av att alltid prata med vuxna vid händelser.

Genomförande: Fortsatta dialoger med elever och vårdnadshavare för uppföljning av nuläget.

5.2 Främjande och förebyggande arbete

Kartläggningen och insatserna ovan visar vilka åtgärdande insatser vi ser behov av för att öka elevers trygghet och lärande. Minst lika viktigt är det främjande och förebyggande arbetet, som också utgår från analys och kartläggning av var skolan är och vart skolan ska. Nedan är de primära områdena för det främjande och förebyggande arbetet.

Förändrad pedagogisk plattform

Bakgrund: Analysen av läsåret 23/24 visade på behov av att förändra den pedagogiska plattformen för att kunna skapa bättre och tydligare grundstrukturer för både elever och personal.

Planerade insatser: Förändrat schema samt omläggning av arbetssätt med tydlighet kring ansvar i ämnen och klasser i stället för övergripande tematiska arbetssätt.

Uppföljning: Fortlöpande under läsåret, med extra avstamp i slutet av läsåret 24/25.

ANDTS-coacher

Bakgrund: Två personer i personalen har blivit centralt utbildade i ANDTS.

Planerade insatser: Dialog tillsammans med coacherna om hur vi kan samverka.

Klassfokus

Bakgrund: Ett systematiskt arbetssätt för främjande och förebyggande elevhälsoarbete som bygger på lektionsobservationer.

Planerade insatser: Planering av minst en insats per stadium under läsåret, eventuellt även på raster och fritidshem.

Raster

Bakgrund: Ett identifierat behov av att arbeta med raster, rastaktiviteter och rastansvar för samtliga stadier.

Planerade insatser: Riktat uppdrag kring raster för en pedagog.

6. Rutin när en elev kan ha utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

6.1 Elev utsatt av annan elev

All personal på Alnöitskolan har ett ansvar att alltid agera vid identifierad kränkande behandling eller andra otrygga situationer. Det gäller både situationer man själv uppmärksammar i verksamheten och när elever berättar att en kränkande behandling kan ha skett.

Att agera som vuxna förebilder som ser, hör och tar eleverna på allvar är ett gemensamt ansvar för alla vuxna på Alnöitskolan, oavsett position. Generellt är det den person som identifierar eller får kännedom om en kränkande händelse som ansvarar vidare för processen och kommunikationen, men beroende på situation och sammanhang kan medvetna avsteg behöva göras.

När en kränkande händelse identifieras (antingen en pågående händelse eller att händelsen berättas) ansvarar den som först får kännedom om den för att agera enligt rutinen nedan.

Avbryt. Vid pågående händelse – avbryt kränkningen, tillkalla vid behov ytterligare vuxen och ta berörda elever åt sidan för fortsatt utredning av det inträffade, inklusive eventuella bakomliggande orsaker. Vid akut och allvarlig händelse kan rektor och/eller elevhälsoteam omgående behöva informeras.
Samtala och anteckna. Om den som först får kännedom har möjlighet bör den samtala med berörda elever och föra egna anteckningar kring händelsens upprinnelse, förlopp och inblandade elever. Om vuxen behöver bytas är det viktigt att den som fått kännedom berättar för den mottagande vuxna om nuläget och var i processen man är.
Säkerställ att eleverna kan återgå. Innan elever återgår till undervisningen – både utsatt och utsättande elev – säkerställ att det är okej. Om inte, möt upp utifrån elevens behov och konsultera vid behov kollegor eller elevhälsoteam.
Informera handledare och vårdnadshavare. Den som först fått kännedom om händelsen, eller har mest information om den, informerar elevernas handledare. I regel är det samma person som informerar elevernas vårdnadshavare, men handledaren behöver informeras innan, ifall det kommuniceras på annat sätt. Vårdnadshavare bör informeras samma dag per telefon om inte särskilda skäl föreligger. För mindre tillbud och händelser kan kommunikationen ske via sms eller e-post.
Dokumentera. Den som fått kännedom om händelsen eller har mest information ansvarar för att dokumentera händelsen via den digitala blanketten. Det behöver ske i närtid, men stegen ovan är viktigast att genomföra först. I dokumentationen kan också kommunikation, insatser och andra led dokumenteras. Händelsen bör dokumenteras senast inom en vecka. Vid anmälan informeras rektor och anmälan följs upp enligt skolans rutiner för analys, utredning och uppföljning av kränkande behandling. Huvudmannen informeras enligt blankettens rutinbeskrivning.
Planera vidare. I arbetet kan ytterligare insatser planeras och beslutas. Rektor eller representant från elevhälsoteamet dokumenterar i Prorenata.
Följ upp. I dialog med mentor och arbetslag följs situationen upp. Beroende på ärendets art kan det behöva ske nästföljande dag, men senast två veckor efter händelsen förs en dialog om kränkningen har upphört eller om det finns behov av ytterligare insatser.

Rutinen ovan är den generella arbetsgången vid identifierad kränkning, men beroende på händelsens art, identifierade elevbehov eller andra faktorer kan vissa justeringar bli aktuella.

6.2 Elev utsatt av vuxen

Om en elev utsätts för kränkande behandling eller motsvarande av en vuxen på skolan konsulteras alltid elevhälsoteam och/eller skolledning omgående. Samtal med berörda förs och utifrån utredningens resultat fattas fortsatta beslut om insatser och åtgärder. Rektor informerar huvudmannen enligt rutinbeskrivningen.

Beroende på ärendets natur kan olika insatser ske, beroende på om en kränkning bedöms ha skett eller inte.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad begreppen diskriminering, trakasserier och kränkande behandling betyder, vad diskrimineringsgrunderna innebär och vilka former av diskriminering som finns. Avsnittet kan användas av lärare i undervisningen eller läsas av den som känner sig osäker på begreppens betydelse. Alla förklaringar utgår från skolan och skolmiljön, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

De sju diskrimineringsgrunderna

Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder

Olika former av diskriminering

Direkt diskriminering
Indirekt diskriminering
Bristande tillgänglighet
Trakasserier
Sexuella trakasserier
Instruktioner att diskriminera

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter en form av maktunderläge hos den som utsätts. Det innebär att lärare eller annan personal på skolan kan diskriminera ett barn eller en elev, däremot kan barn eller elever inte diskriminera varandra.

Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att detta har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Bristande tillgänglighet är när ett barn eller en elev med funktionsnedsättning missgynnas för att skolan inte genomför skäliga åtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning. Det är även en form av diskriminering att instruera någon att diskriminera, och alltså också otillåtet.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som upplever sig kränkt alltid måste tas på allvar.

Kränkningarna kan vara synliga och handfasta men även dolda och subtila. De kan ske i skolans korridorer och klassrum, men även via internet och sms. Även utfrysning är en form av kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, ske med text eller bild och förekomma mellan olika grupper: elev–elev, lärare–elev och lärare–lärare.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.

Diskrimineringsgrunderna förklarade

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Med transpersoner menas människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt och verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Begränsningen kan bero på en skada eller sjukdom. Viktigt att minnas är att graden av funktionsnedsättning inte har någon betydelse. Oavsett hur liten funktionsnedsättningen är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering hos individ, grupp eller samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Repressalier

Repressalier kallas det om skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt för att eleven eller elevens vårdnadshavare har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier eller kränkande behandling. Det är helt förbjudet för skolan att göra detta.